Insikter från konferensen Framtidens elsystem 2026

Hur går vi från teknisk potential till faktisk förändring i elsystemet? Det var en av huvudfrågorna när Framtidens elsystem 2026 samlade bransch och akademi i Stockholm och digitalt den 29 januari. Konferensen visade att många lösningar redan finns – men att nästa steg i omställningen handlar om incitament, samverkan och genomförande. 

Den sjätte upplagan av konferensen Framtidens elsystem samlade cirka 160 deltagare på plats i Stockholm och över 550 deltagare digitalt. Under dagen diskuterades frågor om elektrifieringens nästa fas, DSO-rollen, resiliens samt användarnas roll i elsystemet. 

Dagen inleddes av Energimyndighetens generaldirektör Caroline Asserup, som diskuterade energisystemets komplexitet och Energimyndighetens breda uppdrag. Strax därpå tog Ingemar Rentzhog från We don’t have time plats på scenen för att prata om arbetet med att försvara vetenskap och forskning i en tid då risken för desinformation och polarisering ökar.  

Elektrifieringens nästa fas

I ett panelsamtal med Caroline Asserup (Energimyndigheten), Markus Wråke (f.d. Energiforsk), Pernilla Winnhed (Lantbrukarnas riksförbund) och Eva Vitell (Svenska kraftnät) diskuterades vad som krävs för att ta elektrifieringen in i nästa fas. En central slutsats var behovet av tydliga och långsiktiga mål – och vikten av att faktiskt hålla fast vid dem över tid. Ersättnings- och incitamentsfrågor lyftes som avgörande för både acceptans och innovationskraft, inte minst inom nya delar av energisystemet. 

Den framtida DSO-rollen

Nästa session fokuserade på den framtida DSO-rollen och hur elnätsbolagens uppdrag förändras. Albin Karlén (Ellevio) och Linda-Maria Wadman (Plexigrid) presenterade resultat från projektet FlexAbility, där data från Ellevios nät använts för att analysera hur flexibilitet kan nyttjas i praktiken. Resultaten visar att flexibilitet kan bidra till att optimera abonnemang, möjliggöra fler anslutningar, jämna ut belastningen i nätet och i vissa fall fungera som ett alternativ till nätförstärkning. 

I det efterföljande panelsamtalet med Jonas Andersson (Vattenfall), Linda-Maria Wadman (Plexigrid), Marielle Lahti (Energimarknadsinspektionen) och Karolina Owens (Sweco) diskuterades utmaningar och möjligheter i övergången från DNO till DSO. Digital förmåga lyftes som en nyckelfaktor, liksom behovet av ökat samarbete mellan nätbolag – trots skillnader i storlek, förutsättningar och engagemang. 

Batterier som rullar och står still 

När batteritekniken mognar behöver även regelverk och affärsmodeller utvecklas för att både stationära batterier och batterier i fordon ska kunna bidra med systemnytta. Denna session inleddes med att Jan Olin (EPspot) presenterade forskningsprojektet DubbEL-Stöd där de undersöker hur man på bästa sätt kan optimera och hitta synergier mellan nätanslutning, solpaneler och elbilsladdning i en kontorsfastighet. Chengxi Liu (VTI) visade hur laddstrategier för tunga fordon analyseras i projektet Truck2Grid och vilken påverkan dessa kan ha på både elnät och transportsektorn. 

I panelsamtalet med Klas Boman (Energy Bank & BRF Stenberg), Lars Andersson (Green Power Sweden) och Marie Knutsen-Öy (Einride) konstaterades att teknikutvecklingen går snabbt och att batterier redan idag används på nya sätt. V2G lyftes som en potentiell game changer, samtidigt som behovet av fler pilotprojekt och tydligare affärsmodeller betonades för att skala upp lösningarna. 

Resiliens i elsystemet 

Hur bygger vi ett elsystem som inte bara är effektivt, utan också robust i kris? Sessionen om resiliens inleddes med att Vera van Zoest (Försvarshögskolan) presenterade insikter från projektet RESISTANCE, som visat att hushåll har en hög vilja att minska sin elanvändning vid kris. Mest benägna är hushållen att minska användningen av köksapparater, som också är där hushållen använder mest elektricitet i normallägen. 

Emil Hillberg (RISE) presenterade därefter projektet Systemvärn för ökad överföringskapacitet, där systemvärn/SIPS studeras som en möjliggörare för ökad kapacitet på ett säkert sätt. Projektet har bland annat bidragit till framtagandet av en svensk standard och deltagande i internationellt kunskapsutbyte. 

I panelen med Peter Hjalmar (E.ON), Malin Karlsson (Umeå Energi) och Louise Aaro (Svenska kraftnät) lyftes samverkan mellan kommuner, regioner och elnätsbolag som avgörande för ökad resiliens – tillsammans med frågor om fysiskt skydd, anpassningsbarhet och IT-säkerhet.  

Användarna i framtidens elsystem 

I dagens sista panelsamtal diskuterades frågor om hur vi kan stärka användarnas roll i det framtida elsystemet, tillsammans med Michelle Tun von Gyllenpalm (Svenskt näringsliv), Isak Öhrlund (Energimarknadsinspektionen), Daniel Elfstrand (Grid Collective) och Hanna Hasselqvist (RISE). En insikt är att effektavgifter och en allt mer komplex elmarknad kommer tvinga kunderna att bli aktiva. Dialog och transparens krävs för att skapa engagemang och förståelse, men det är också viktigt att systemet blir rättvist även för kunder som inte har lika stort intresse eller möjlighet att påverka sin elanvändning. 

Forskning som accelererar omställningen 

Alla projekt som presenterades under dagen är finansierade inom forsknings- och innovationsprogrammet Framtidens elsystem. I två pitchsessioner fick vi träffa sex projekt i olika genomförandestadier, som gav en inblick i sin forskning. Det handlade om lantbrukens roll i elsystemet, hur nya laster och ny elproduktion påverkar effekt och kapacitet i distributionsnätet, Sveriges första experimentanläggning för agrovoltaiska system, nya stödtjänster och möjligheter från vindkraft, vätgasens påverkan på elsystemet och multiportsomriktares potential.

Vad tar vi med oss? 

Dagen avslutades med gemensamma reflektioner från moderatorer, publik och digitala deltagare. Medskicken var tydliga: samverkan är avgörande, affärsmodeller och incitament måste utvecklas längs hela värdekedjan och resiliens är ett gemensamt ansvar. Minst lika viktigt som ny teknik är att använda den infrastruktur som redan finns – smartare och mer effektivt. Och inte minst: vikten av att fortsätta stå upp för forskning, kunskap och evidensbaserade lösningar i energiomställningen. 

Ta del av konferensen i efterhand

Missade du konferensen? Alla projektpresentationer och panelsamtal spelades in och går att ta del av här: Konferensen Framtidens elsystem 2026

Om Framtidens elsystem   

Forskningsprogrammet Framtidens elsystem är en av Energimyndighetens främsta satsningar på forskning och utveckling inom elsystemet. Programmet finansierar forsknings- och innovationsprojekt som belyser utmaningar kopplade till elproduktion, elanvändning och framtidens elnät. Konferensen Framtidens elsystem arrangeras årligen av Power Circle på uppdrag av Energimyndigheten.