top of page
Projektbeskrivning

Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur den svenska tillståndsprövningen av kärnkraft kan utformas och genomföras på ett sätt som möjliggör framtida investeringar men samtidigt ställer höga krav på strålsäkerhet och miljöskydd. Genomförandet bygger på en systematisk jämförelse av lagstiftningen i olika länder, och hur denna genomförs i anslutning till prövningen av nya (såväl stora som små modulära) reaktorer. Denna analys baseras på skriftliga källor samt intervjuer med företrädare för elbolag och tillståndsmyndigheter, samt leder till ökad förståelse hur länderna har hanterat de avvägningar och utmaningar som kan uppstå i samband med prövningen. På detta sätt kan viktiga lärdomar för utformningen av det svenska prövningsförfarandet identifieras. Projektet bidrar även med generiska riktlinjer som beskriver centrala aspekter på – och förutsättningar för – en lagstiftning som möjliggör nya investeringar men utan att tumma på strålskydd, miljöskydd och medborgarsamverkan.

Vilken utmaning är projektet tänkt att bidra med en lösning till eller kunskap om?

Intresset för ny kärnkraft är idag stort, bland annat som en den viktiga roll som elektrifieringen av industrin och transportsektorn spelar för klimatomställningen. Samtidigt finns ett missnöje med de existerande tillståndsprocesserna för ny elproduktion. Farhågan är att tillståndsprövningen – inte minst prövningen enligt miljöbalken – kommer att utgöra en väsentlig barriär för de aktörer som vill investera i ny kärnkraft, oaktat om dessa projekt handlar om stora anläggningar eller små modulära reaktorer (SMR). Utmaningen är betydande, inte minst eftersom den senaste gången en tillståndsprövning av en ny kärnkraftsreaktor inleddes i Sverige var i början av 1970-talet, dvs i en annan tid och i en till stora delar annorlunda teknisk, institutionell och samhällelig kontext. I detta projekt analyseras förutsättningarna för att utforma och implementera en ändamålsenlig tillståndsprövning av kärnkraft i Sverige, dvs en prövning som möjliggör framtida investeringar men samtidigt ställer höga krav på strålsäkerhet och miljöskydd.

Vad är målsättningen med projektet och vilka frågeställningar ska projektet besvara?

Syftet med projektet är att öka kunskapen om hur den svenska tillståndsprövningen av kärnkraft kan utformas och genomföras på ett sätt som möjliggör framtida investeringar men samtidigt ställer höga krav på strålsäkerhet och miljöskydd.

På kort sikt bidrar projektet med:

(a) en ökad förståelse för hur den rådande lagstiftningen kommer att påverka framtida investeringar i svensk kärnkraft;

(b) ökad kunskap om hur andra länder har hanterat de avvägningar och utmaningar som uppstår i tillståndsprövningar; och

(c) vilka relevanta lärdomar som finns att dra för svensk del.

Dessa utmaningar handlar bland annat om det politiska systemets inflytande på prövningen (t.ex. kopplat till regeringars tillåtlighetsförfarande), förhållandet mellan den centrala och lokala makten i den fysiska planeringen (t.ex. kopplat till den kommunala vetorätten i Sverige), samt olika åtgärder för att åstadkomma mer strömlinjeformade tillståndsprocesser (t.ex. kopplat till andra länders införande av ett kombinerat konstruktions- och drifttillstånd, tidigt utpekande av platser och beviljande av placeringstillstånd, samt certifiering och tidig värdering av standardiserad reaktordesign). På lång sikt bidrar projektet med ett kunskapsunderlag som identifierar och utvärderar tänkbara förändringar i den svenska lagstiftningen och dess genomförande, och som kan ligga till grund för framtida reformer (och fördjupade utvärderingar).

Vilka målgrupper bör ta del av projektets resultat?

Projektets målgrupper är tre till antalet. En första målgrupp är forskare inom olika discipliner som undersöker kärnkraftens möjligheter och roll i ett framtida fossilfritt energisystem (exempelvis inom ramen för olika explorativa scenarier och energisystemstudier). Projektet ökar förståelsen för vilka hinder som prövningen av kärnkraften kan stå inför, i vilken utsträckning dessa skiljer sig åt mellan olika typer av reaktorer, samt identifierar och utvärderar möjliga reformer av lagstiftningen och dess genomförande. En speciellt viktig målgrupp är politiska beslutsfattare samt tjänstemän på myndigheter som beslutar om, utformar samt genomför den lagstiftning som prövningen bygger på. Reformer av lagstiftningen kan inte testas i verklighetens laboratorium, men projektet kan bidra med kunskap om viktiga – positiva och negativa – erfarenheter från andra länder, samt om hur överförbara dessa erfarenheter är till den svenska kontexten. Slutligen är även energibranschen en viktig målgrupp. Projektet klargör lagstiftningens innehåll för potentiella investerare. En viktig förutsättning för en ändamålsenlig prövning är dialog, tillit och kunskapsöverföring mellan myndigheter och företag.

Sammanfattning

Projektnamn

En ändamålsenlig tillståndsprövning av kärnkraften: det svenska genomförandet i ett internationellt perspektiv

Program

Framtidens elsystem

Kategori

Kärnkraft

Status

Pågående

Varaktighet

2024-07-01

2027-06-30

Organisation

Luleå tekniska universitet

Projektledare

Lars Patrik Söderholm

Involverade aktörer

Luleå tekniska universitet

Webbplats

Länkar
Medier
sladdar.png

En ändamålsenlig tillståndsprövning av kärnkraften: det svenska genomförandet i ett internationellt perspektiv

bottom of page