BLOGG: Transportsektorns elektrifiering och flexibilitet teman i nya SamspEL-projekt

Uppdaterad: jun 4

Runt årsskiftet påbörjades elva nya spännande projekt vars syfte är att angripa utmaningar kopplade till utvecklingen av framtidens elsystem. Projekten, som ingår i Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram SamspEL, rör allt från teknikutveckling till samhälls- och tvärvetenskapliga aspekter av elsystemet men återkommande teman är flexibilitet och transportsektorns elektrifiering. Nu kan du läsa mer om projekten på kunskapsportalen Framtidens Elsystem.


Sedan 2018 driver Power Circle projektet “Sprida SamspEL” på uppdrag av Energimyndigheten. I uppdraget ingår att löpande konsolidera och sprida kunskap och resultat från projekt som fått finansiering via SamspEL, som vid det här laget har stöttat över 80 projekt inom elsystemområdet. Det här görs via seminarier och konferenser, syntesrapporter samt kunskapsportalen Framtidens Elsystem, som samlar information om alla avslutade och pågående projekt.


I början av året påbörjades alltså de projekt som fick finansiering i den senaste utlysningen inom SamspEL. Sex av elva projekt utförs av akademi och resterande drivs av aktörer inom näringslivet, och sex av elva projekt har kvinnliga projektledare. Det är en stor bredd på perspektiven i projekten, från ett tekniskt angreppsätt som fokuserar på utveckling av bland annat effektivare transformatorer till samhällsvetenskapliga- och tvärvetenskapliga projekt som fokuserar på kunskap kring hur elanvändarna i samhället kan bidra till elsystemet. Ett antal teman är dock återkommande och speglar tydligt var behoven av ökad kunskap och utveckling finns.

Elektrifieringen av transportsektorn har tagit fart både på lätta och tunga sidan och det är tydligt att elfordonen kommer bli en betydande komponent i framtidens elsystem. Ett flertal av projekten handlar om just samverkan mellan elektrifierade fordon och elsystemet, vilket också var ett särskilt fokus för utlysningen. Projektet Elektrifierade vägtransporter undersöker hur batterikapaciteten hos små åkerier förändras beroende på möjligheten till olika typer av laddning. I projektet Elfordons påverkan på vågformsdistorsion i olika typer av lågspänningsnät studeras under vilka förhållanden som vågformsdistorsion kan bli en begränsande faktor vid storskalig anslutning av elbilsladdare. Projektet AccelEV undersöker hur elnätsdistributörer kan integrera fler elektrifierade fordon utan att äventyra stabiliteten i systemet eller riskera kapacitetsbrist.


Projektet NEMO har ett bredare perspektiv och arbetar med att ta fram ett nollemissionskoncept för ett industriområde med hamn där målet är att minska miljöpåverkan ifrån denna typ av verksamhet. Detta inkluderar bland annat en kartläggning av hur energikrävande verksamhet och transporter i hamnen kan anpassas för utnyttjandet av lokalt producerad energi.


Det andra återkommande temat är – inte förvånande – flexibilitet. Flexibilitet får en allt viktigare roll som komponent i energisystemet för att kunna hantera kapacitetsbrist i elnäten och varierande elproduktion. Projekten undersöker flexibilitet både ur ett tekniskt perspektiv och utifrån vilken roll elanvändarna i samhället kan komma att få i framtiden. Projektet Autoflex undersöker till exempel vilka incitament som är bäst för att kunderna ska bli mer energiflexibla och därmed en nytta i energisystemet. Målet är att jämföra individuell effektoptimering via effekttariff och kollektiv optimering för att se vilken metod som ger största systemnytta, samt att undersöka vilka motiv som gör att kunder väljer att delta. I projektet Privata, kommersiella och offentliga elkonsumenter som flexibilitetsresurs undersöks användarens roll ur det psykologiska och socioekonomiska perspektivet. Målet är att öka kunskapen om de olika typerna av elkonsumenters drivkrafter och hinder att bidra med efterfrågeflexibilitet, samt vilken roll informationskampanjer, energirådgivning, individuell återkoppling och effekttariffer kan spela.


Vidare vill projektet Dansmästaren skapa förutsättningar för parkerade elbilar att anpassa laddningen efter elsystemets behov, genom att testa en prismodell och skapa en mobilapplikation för ändamålet. Även projektet Större tankar undersöker möjligheten till flexibilitet genom att använda vätgasstationer för att minska behovet att bygga ut elnätet. I projektet undersöks också om investeringsstöd till tankstationsägare kommer att vara samhällsekonomiskt motiverat med tanke på de värden som distribuerad energilagring medför och i förlängningen vilka affärsmodeller för tankstationer ett sådant stöd resulterar i.


Det tredje temat är batterier och effektivisering av teknik i energisystemet. I projektet EINPUT ska en metod för leverans av eleffekt från ett distribuerat multifunktionellt batterienergilager till en lokal elförbrukare färdigutvecklas. I projektet ingår det dessutom att utveckla en affärsmodell för att leverera eleffekt som tjänst. Resonant effektomvandling för energieffektiva och kompakta batteriladdare och energilager vill möjliggöra en ny kiselkarbidbaserad resonant-switchande teknik för batteriladdare och energilager. Den nya tekniken kommer endast vara en femtedel så stor som de nuvarande kiseltransistorer och förlusterna kommer bli 70 procent lägre. Avslutningsvis ska projektet ECOCORE testa nya lösningar för att reducera energiförluster i magnetiska material och kärnor, för att öka effektiviteten i transformatorer och reaktorer.


Du kan följa alla projekt på kunskapsportalen Framtidens Elsystem samt läsa mer om projektensbakgrund, frågeställningar, och målgrupp.

Mer info kring de ca 80 tidigare som fått finansiering via SamspEL finns här.