Under dagen diskuterades status på de svenska demonstrationerna inom CoordiNet, och under SamspEL Arena lyftes forskning med fokus på affärsmodeller för flexibilitetsmarknader. Områden som berördes under dagen var lärdomar från aktörer som deltar på flexmarknaden, vilka incitament det finns till att delta, vad som krävs för att utveckla flexmarknader ytterligare, standarder för hur aktörer ska hantera data och mycket mer!
Vad har hänt inom Coordinet-forum sen senast?
Dagen började med den sjunde upplagan av CoordiNet-forum och en genomgång av vad som skett inom de svenska demonstrationerna sedan det senaste mötet. Yvonne Ruwaida från Vattenfall Eldistribution gav en överblick över aktörer på den lokala flexmarknaden i Uppsala, där antalet aktörer ökat inför den här vintern medan den totala effekten förblir ungefär densamma. Yvonne gav också en inblick i pilotprojektet kring P2P-handel på Gotland vid underhåll av Gotlandskabeln.
Linda Schumacher från Svenska kraftnät berättade att de bland annat arbetar med att kunna använda bud via CoordiNet på mFRR-marknaden, och att de arbetar med att ta fram en långsiktig strategi för flexmarknader.
Karin Hansson från E.ON Energidistribution berättade om att E.ON har testat en ny affärsmodell för upphandling av flexleverantörer, samt om vilka marknader som kommer vara aktiva i Skåne under vintern. Affärsmodellen för flexibilitet ser olika ut på de olika flexibilitetsmarknaderna. Anledningen till detta är bland annat tillgängligheten på tillfälliga abonnemang, vad som händer när gränsen till det överliggande nätet överskrids och lokala förutsättningar.
Vad har flexleverantörerna lärt sig på resan?
Linnea Nedar från Uppsala kommun modererade därefter en diskussion på temat Vad har flexleverantörerna lärt sig på resan. Medverkande i diskussionen var bl.a. Joel Kröjs från Cytiva Uppsala, som deltar på CoordiNet-marknaden genom att erbjuda möjligheten till styrning av en större värmepump. Joels medskick till andra industrier var att det troligtvis finns många som har möjlighet att medverka på marknaden - och att det är enkelt.
I samtalet medverkade även Viktor Gårdö som representerade Vattenfall Elhandel. Han berättade om att de deltar för att lära sig mer om marknaden samt för att undersöka möjligheten till att använda batterier på flexibilitetsmarknaden. Den sista panelisten i samtalet var Björn Berg från Ngenic, en aggregator som styr bland annat värmepumpar i byggnader och fastigheter. Han belyste att fastigheter och hushåll som erbjuder sig att vara uppkopplade till en aggregator bidrar med samhällsnytta och en avlastning för elnätet när det är ansträngt.
Något som belystes av alla deltagare i panelen var att affärsmodellen behöver utvecklas, och att ersättningen behöver spegla samhällsnyttan som flexibiliteten innebär för nätet. I dagsläget är priset för lågt för att aktörer ska delta på marknaden enbart för att det är ekonomiskt lönsamt. Nu är drivkraften att lära sig om marknaden och bidra med samhällsnytta.
Sammanfattande och avslutande diskussion från CoordiNet-forum.
Under CoordiNet-forum genomfördes också två workshops med temana Produkter & affärsmodeller för flexibilitetstjänster och Roadmap för flexibilitetsmarknad. Rebecca Samuelsson från Energiforsk modererade den avslutande och sammanfattande diskussionen där Karin Hansson, Yvonne Ruwaida och Linda Schumacher deltog. I diskussionen lyftes flexibilitetsmarknader fram som en viktig del i den framtida nätplaneringen. Detta då det finns potential att använda flexmarknader som en del i nätplaneringen, och ersätta en del av annars nödvändig utbyggnad av nätet.
För att kunna utöka antalet flexibilitetsmarknader och storleken på dessa krävs det kompetensutveckling. I dagsläget hålls utvecklingen tillbaka av att det inte finns tillräckligt mycket kunskap och erfarenhet på området. Det efterfrågas också en trygghet från aktörer som deltar på flexibilitetsmarknaden: nätägarna vill vara trygga i att de får det de betalar för, och flexleverantörer vill ha en trygghet i att de får betalt. Slutligen efterfrågas handböcker för hur mycket flex det kan finnas i ett nät, vad flex kan användas till och metoder för hur det ska beräknas.
Vad krävs för ett effektivt informationsutbyte mellan aktörer på flexmarknaden?
Efter lunchen fortsatte dagen med SamspEL Arena, som modererades av Johanna Barr från Power Circle. Höstens SamspEL Arena tog avstamp i tre samtalssessioner där temat på varje samtal utgick från forskningsprojekt inom SamspEL-portföljen. Först ut var Lars Nordström från KTH, som gav en inblick till projektetInfo-Flex - Informationsutbyte för effektiv och säker marknadsstyrd aktivering av distribuerade flexibla resurser. Lars berättade att det långsiktiga målet med projektet är att skapa underlag till ett effektivt och automatiserat informationsutbyte bakom flexibilitetsmarknadernas kulisser, för att möjliggöra en stor flexmarknad som är öppen för alla.
Anders Tonhammar Lööf från Sympower deltog i diskussionen för att delge erfarenheter för hur en flexleverantör upplever marknaden. I diskussionen deltog även Jan Owe från Svenska kraftnät, som arbetar med att utveckla standarder för medieformat med fokus på marknader. Diskussionen kretsade kring att det finns ett behov av standarder för vilken data som ska delas, och vilket medieformat datan ska ha. Det lyftes också fram att det är viktigt att upplösningen på data blir på rätt nivå för att inte medföra onödigt extraarbete. En intressant aspekt som lyftes fram var också att en standard inte hämmar innovationen på marknaden, utan att den snarare leder till att aktörer vet vad det finns för krav, vilket leder till en lägre anslutningskostnad.
Vilka utmaningar ställer elektrifieringen av godstransporter på godsterminaler?
Roland Elander från Sustainable Innovation intervjuades om projektet 100% elektrifiering av distributionsfordon genom systemoptimering och nya affärsmodeller i godsterminaler. Projektet undersöker hur samverkansmodeller ser ut mellan de inblandade aktörerna, vad som hamnar i vems balansräkning och hur effektuttaget kan optimeras. Målen med projektet är att leverera en affärsmodell i form av en samverkansmodell där sju parter är inblandade, och en projektering för hur distributionscentralerna kan byggas ut för att möjliggöra elektrifieringen av transporterna.
Adam Holmer från Vattenfall Network Solutions medverkade i samtalet, och lyfte att deras roll i sammanhanget är att de vill ta balansräkningen och sälja laddsystemen som en tjänst för att göra det enklare för andra parter att ta steget och börja elektrifiera sina transporter. Både Roland och Adam poängterade att det är viktigt att laddningen är flexibel och styrd, då laddning utan styrning riskerar en ökning av effektuttaget med en faktor 8-14 vid 100-procentig elektrifiering av distributionsfordon.
Ett viktigt tillägg som fördes fram i detta sammanhang var också att man inte ska låsa sig till tanken att laddningen måste ske på terminal, utan också undersöka möjligheterna till att ladda under transport. Ett sista viktigt medskick var att samarbete mellan olika sektorer behöver öka och kunskapsgap måste fyllas.
Vad kan göras för att öka viljan hos kunder att delta på flexmarknader?
Under dagens avslutande session samtalade Johanna Barr med Runar Brännlund, Umeå universitet, kring projektet Prissättning och efterfrågeflexibilitet i ett system dominerat av förnybar elproduktion. I diskussionen deltog också Karin Hansson och Yvonne Ruwaida. Samtalet inleddes med att Runar berättade om projektet som undersökt vilken ersättning kunder kräver för att vara villiga att vara flexibla. Slutsatsen från denna studie är att viljan är låg givet teknologin som finns i dagsläget, då det kräver förändringar i vardagslivet för kunderna.
Diskussionen i panelen kretsade kring vad som krävs för att öka kundernas vilja till att bli mer flexibla. Aggregatorerna lyftes fram som nyckelspelare, då de kan styra effekten i den nya tekniken - t.ex.vid laddning av elbilar och i hushållen - utan att kunderna påverkas i vardagen. Ett sista medskick från den här diskussionen att priserna kommer bli volatila om antagandet görs att elmarknaden är en fullt fungerande marknad och kunderna inte är flexibla.
Lärdomar från dagen
Några lärdomar att ta med sig från dagen är att vi har kommit en god bit på vägen inom arbetet med flexibilitetsmarknader, men att det finns ett behov av att samtala mellan sektorer för att möjliggöra kunskapsspridning och kunskapshöjning för att kunna skala upp flexibilitetsmarknaderna. Vidare kan vi konstatera att det nu behövs standarder för hur flexibilitetspotentialen kan beräknas, standarder för datadelning mellan aktörer och starkare ekonomiska incitament för aktörer som erbjuder sig att vara flexibla.
För den som är intresserad av att se material från seminariet finns det nedan:
CoordiNet-forum: *Vad har hänt i de svenska demonstrationerna? *Vad har flexleverantörerna lärt sig på resan? *Vad tar vi med oss? SamspEL Arena: *Informationsutbyte för effektiv och säker marknadsstyrd aktivering av distribuerade flexibla resurser. *100% elektrifiering av distributionsfordon genom systemoptimering och nya affärsmodeller i godsterminaler. *Prissättning och efterfrågeflexibilitet i ett system dominerat av förnybar elproduktion. *Avslut och summering.
SamspEL Arena är en del av ett bredare uppdrag som Power Circle utför för Energimyndigheten, som syftar till att nyttiggöra och sprida kunskap från forsknings- och innovationsprogrammet SamspEL, som samlar Energimyndighetens insatser på elsystemområdet. Tidigare SamspEL Arena kan ses på Power Circles YouTube, om teman som elkvalitet, flexibilitet, solel och elnätets digitalisering.
CoordiNet demonstrerar storskaliga flexibilitetsmarknader. Vattenfall Eldistribution, E.ON Energidistribution och Svenska kraftnät har tillsammans med Uppsala kommun, Expektra, Energiforsk och andra aktörer i Europa sökt medel från EU:s ramprogram Horizon 2020 för att frigöra effektflexibilitet för att möta elnätens framtida utmaningar. Koordinering mellan TSO/DSO/kund kommer att demonstreras på regionala marknader med system- och flexibilitetstjänster.